Om en arbetsgivare betalar den anställdes parkeringsbot så blir den förmånsbeskattad.

En arbetsgivare kan betala en anställds parkeringsbot (kontrollavgift), men om så sker måste den anställde förmånsbeskattas för kostnaden, d.v.s. skatt på beloppet som motsvarar storleken på boten. Det spelar ingen roll om boten utfärdats i samband med en tjänsteresa eller privat. Vem som äger bilen, tjänstebil/privatbil, saknar också betydelse i sammanhanget. Särskilda undantag kan göras för vård- och räddningspersonal som får en parkeringsbot i samband med en akut utryckning.

Det här beror på att en parkeringsbot riktar sig personligen mot den som parkerat fordonet, och inte ägaren i sig. En arbetsgivare kan ju ändå bli betalningsansvarig i egenskap av ägare men även i detta fall skall den anställde, felparkeraren, förmånsbeskattas. Därför är det mycket ovanligt att en arbetsgivare betalar parkeringsböter åt sina anställda.

Böter och andra offentligrättsliga sanktioner är inte avdragsgilla, detta regleras i inkomstskattelagen, och medför att den anställde inte heller har avdragsrätt i sin personliga deklaration.
Dessutom träder en ny lag i kraft 1 januari 2021 som kan leda till körförbud vid obetalda p-böter – felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader.

Resten av året har arbetsgivaren dock fortfarande möjlighet att erbjuda gratis p-plats till sina anställda, utan förmånsbeskattning. Detta som ett led i att minska smittspridning (Corona) och gäller alla yrken och i hela landet.

Inkomstskattelag (1999:1229) 9 Kap. 9 §